Hej, asså de är inte Vendela som skriver just nu, utan Alice. Ja, Vendelas föredetta bästavän. Men jag skulle fixa header till henne men blev bara tvungen att skriva. Jag läste nyss hennes första inlägg och ja, allt som står. Det är väl sant.. Men det låter lite som om hon klandrar sig själv för allt. Egentligen så tycker jag inte att det spelar någon roll alls, alltså det som hände förut. För hon är anorlunda nu, inte sådär.. Men iallafall, det var så här.. Jag och Vendela, bråkade väldigt mycket, vi kastade skit på varan. Och samtidigt som alla mina kompisar gick emot henne så kan jag förstå att hon nt mådde så bra som de står i texten. Jag vet det mesta om henne, och känner henne väldigt bra. Men alltså från början så verkligen hatade vi varan! Sen började vi fightas bakom skärmen, vi skrev en jävla massa saker till varan på pea. Men en dag tog skiten stopp, vi orkade inte mer. Vi började snacka normalt och allt dåligt bara tonades bort. Tillslut skrev vi texter om varan, vi älskade varan, vi var nära och ingen kunde skilja oss åt. Men mina komipsar hade tydligen fortfarande något emot henne, vilket jag inte brydde mig om eftersom jag visste vilken underbar person hon var. I slutet på sommarn så började jag bråka med Miranda, som var min bästavän. Vi bråkade jättemycket och pratade inte på flera månader. Vilket ledde till att jag bråkade med Ammi och Soffe också. Det kändes som om jag verkligen inte hade någonting kvar.. Men en dag efter skolan så träffades jag och Vendela, vi åkte till farsta och det bara klickade, asså de kändes sådär speciellt. Redan på bussen påvägen dit så började vi snacka om allt mellan himmel och jord. Där föll det mesta på plats.. Alltså ni som känner Vendela, ni vet nog att hon äääälskar att prata. Det var de första intrycket jag fick av henne, hon satt och pratade om allting, helatiden. Alltså, jag bara satt där brevid och såg på, ibland fattade jag ingenting men spelade bara med. När hon skrattade, så skrattade jag. Det var så sjukt kul att se henne sitta där och babbla! Haha, men redan första dagen så fick vi sånna jävla underbara minnen att de inte är sant. När vi skulle hem så satt hon med benen på bänken på busshållplatsen, alltså så det inte fanns så mycket plats kvar. Och då kom de en skitsur gubbe och ba "du behöver väl inte ha fötterna på bänken!?" så Vendela tog ner dom och så kollade han skitsurt på oss helatiden. Haha, sen sa hon "sheat där är david!" till alla killar som hon såg x) Någon dag efter det så åkte vi någonstans, minns fan inte vart! Men på kvällen så skulle vi till någon kiosk typ föratt köpa klubbor. Och så skulle jag komma på vad en hållplats hette men satt och grubblade över det aslänge. Tillslut kom jag på de och ba skrek över hela bussen "ANTENNVÄGEN!" och ba ställde mig upp. Och hahaha alla kollade typ, och Vendela börja asgarva. Sen hade vi självklart tagit fel buss så vi åkte till svartbäcken, och där bodde en kille som jag snackade med förut. Så jag ringde honom, och han kunde inte ens uttala gullmars! haha han ba "göölmars" hahah så söt :) Men vi bytte buss typ fem ggr! Tillslut kom vi fram, men när vi hade köpt klubbor och de, så glömde hon sin väska i kiosken, så killen ba "hörrni tjejer!? är de eran väska som ligger här eller? :)" Så vi sprang tillbaks! Sen på bussen påväg hem, så skulle Vendela sätta sina fötter på glaset, så var de inget glas så hon ba ramlade fram i bussen! hahaha, och så snackade hon om att hon va ful och tjock. Vilket hon verkligen inte är, så jag lackadampa ju och vägrade prata med henne (a) Så hon ba "om du inte säger pip, så tycker du att jag är ful!" jag fick klämma fram ett pip... Och sen någon minut senare så säger hon "om du inte säger, hej jag heter alice. så hatar du mig!" och jag ba kollade asoskydligt på henne, och ba "pip" ? ahahhahaah hon börja asgarva x) inte föratt jag tror ngn fattar så mkt, lättare om du varit med. Men iallafall, vi drog till donken. Och där råkade vi beställa fel så de va ngt äckligt skit i dendär hamburgaren så vi höll på o spy. Men iallafall, sen stog vi på busshållplatsen vid bäverbäcken och sjöng santa lucia! Vendela sprang ut i gatan och jag fotade :D Vi skulle sova hos mig och där flummade vi som fan. Första gångerna så pratade vi med Adam Berglund jättemycket! Han hade typ sagt till Vendela att han tyckte jag va snygg och han bad om min msn och skit. Sen frågade jag på msn om hans nummer och jag fick de. Sen messade jag "hej snygging!" och han ba på msn "va de du som skrev hej snygging till mig nyss!?" men jag sa nej :) Sen fick jag ett tillbaka så står de "hejhej, vad gör du?" Och jag skrev på msn "va de du som skrev hejhej vad gör du?" han ba " jaaa! :D" och när vi snackat kanske en halvtimme på msn så säger han helt plötsligt.."men asså undra vem de va som skrev hej snygging.." hahahahahahhaha fan va dum han är asså x) Jag började snacka med Adam jättemycket, och sen säger han helt plötsligt att han gillar mig, mer än som en kompis.. Och då blev jag helt paff, tillslut började jag gilla honom också. Men de va bara de att jag hade en pojkvän då. Men Vendela visade jättemycket att hon ville få ihop mig och Adam, så jag hade liksom ingen aning om att hon gillade honom då. Jag började bara tycka om honom mer och mer, så tillslut fick jag skuldkänslor eftersom jag var tillsammans med Jesper. Jag hade blivit kär i Adam, inte Jesper... En kväll när Vendela sov hos mig så hittade hon en bild jag ritat, på en tjej och en kille som kysstes.. Då skickade hon den till Adam. Och sa att jag ritat den på mig och honom. vilket inte ens var sant, jag hade ritat den långt innan jag ens visste vem Adam var. Men iallafall, han blev jätteglad.. Men Några dagar senare så skickade hon den till Emil Berglie och sa precis samma sak. Och Emil laddade upp den i sitt album på pea. Jag tänkte att det fanns en chans att Adam kanske skulle se den. Så jag sa till Vendela att hon skulle förklara för Adam sen att de va hon som skickat den till honom och att jag inte hade något med de att göra, och självklart sa hon att hon skulle göra de om han såg bilden. Sen en kväll när jag skulle sova hos Miranda, så fick jag ett sms från Adam "fan va jag hatar dig!" Jag blev så jävla förvånad och försökte få ur honom allt. Och det kom fram att Vendela hade sagt till honom att jag drivit med honom, vilket jag verkligen inte hade gjort. Och han skrev att han hade sett bilden i Emils album och att Vendela hade bett honom kolla i albumet! Jag ringde Vendela, och hon sa bara att jag fick skylla mig själv föratt jag drivit med honom, när jag inte ens hade gjort de. Hon hade sagt att jag satt och garvade när jag pratat med honom på msn. Som jag nt gjort. Kanske fnissat när han visat webb, eller iallafall klämt fram ett leende. de brukar man väl om man ser någon söt? eller? Jag blev så jävla sur, så jävla ledsen. Jag försökte förklara för honom att de inte var som hon sagt. Men han ville inte tro på mig. Jag hade fotat på datan när hon skrev "hahaha, jag tänker inte göra någonting så att han ska tro på dig!" och när hon klart och tydligt erkände att de va hon som hade fått honom att tro att jag drev. Men han vägrade att tro mig iallafall. Tillslut ignorerade jag henne, jag ville aldrig mer prata med henne. Hon bönade och bad om förlåtelse men nej, jag sket i henne fullständigt. Tillslut erkände hon för honom, allting.. Att hon ljugit, och alltihop. Då kom de mesta tillbaks, han bad om ursäkt föratt han nt trott på mig osv. Men sen säger Vendela att hon gjorde allt dedär föratt hon tyckte om honom och när han blev på g med mig så sket sig allt för henne tydligen. Men jag fattar nt vafan hon nt säger de för då!? Men iallafall, han började gilla mig igen.. Vendela ignorerade jag bara.. Men Adam och jag började prata, vi kom närmre varan igen. Tillslut sa han att han tyckte om mig igen, och jag gillade honom också. Men nej, jag va tillsammans med Jesper ju.. Men sen började jag och jeppe bråka, jättemycket.. Jag dumpade honom och så berättade jag för Adam att jag gjort de. Och två dagar senare säger han att han inte tycker om mig längre. Och ja, vafan ska man göra.. Och den kvällen hörde jag från en kompis att Jesper hade strulat med en väldigt nära vän till mig. Två jävla fucking dagar efter att jag dumpat honom, och dessutom med en sjukt bra kompis till mig! Den kvällen grät jag så jävla mycket. Jag hade förlorat allt.. Vendela, Adam, Jesper, Elin, Miranda, Soffe, Ammi... Allt var borta och jag ville inte leva mer. Jag såg bara texten på msn konversationen från Filippa "jag såg dom i centrum idag" Allt försvann, och mitt huve bara bultade.. Jag kunde inte stå emot. Tårarna sprutade, jag bara la mig i sängen. Datan va på, och på "personligt meddelande" på msn hette jag "jag ska somna, jag ska somna och aldrig mer vakna.." Jag låg i sängen, vänd mot väggen, mina kinder var så jävla våta. Hela min kudde var helt blöt. Jag hade låst dörren och bara låg där helt ensam, hörde alla som skrev på msn, men ville inte titta. Tillslut ringde mobilen, det var mandi.. jag ville inte svara så jag lät det ringa, det ringde gång på gång. men tillslut orkade jag inte mer och stängde av den. ljudet från alla som skrivit på msn, tonades bort. Blev mindre och mindre. Tillslut skrev ingen. Då reste jag mig upp, hade legat där i säkert flera timmar. Då såg jag allt, det va Mandi, Soffe, Ammi, Adam, Vendela och alla dom där.. Alla hade bombat mig med texter om att jag inte fick dö och lalala. Där, tog de slut. Där skulle jag glömma allting. Då började jag fokusera på nuet... Och idag är jag sams med allihop, eller alltså ja.. Adam pratar jag aldrig med, men det spelar inte så stor roll längre. Vendela har jag inte bråkat med på länge nu, och hon är något av det bästa jag har. Mandi är min allra bästavän igen, ja vi har glidit isär men det ska vi ordna på! Soffe och Ammi, mjo de är väl helt okej. Jesper är en av dom bästavännerna jag har, och Elin och jag, vi träffas aldrig men pratar ibland. Sen har jag Paula, Ennea, Linnea, Mimmi, Julia, Emma. Filippa och massa andra.. Det värsta är väl att jag glidit ifrån Mandi och Vendela så fruktansvärt mycket. Men jag är så glad att jag förlät Vendela. Alltså, ja man kan ju undra varför. Det gör jag också, efter att jag gråtit så mkt.. Jag trodde de inte heller när hon sa de, men hon har förändrats. Jag skulle inte kunna se henne göra sådär igen, för hon är inte så. Hon har insett att livet är mer än skit, sorg, svek och smärta. Eller ja, de hoppas jag iallafall. Jag ser henne inte sådär längre. Och jag har insett att, vore det inte för henne. Så hade jag aldrig varit den jag är idag. Visst, allt dedär fick mig att må piss. Men nu är hon ljuset i mitt liv. För att bli lycklig, måste man ofta gå igenom ett helvete först.. Men allt jag vill komma fram till är att, jag saknar min Vendela. Jag saknar kungens grönsaks special. Och jag skulle kunna mörda för att få oss tillbaka. Men just nu kommer jag inte så långt med det. Men jag vill att du ska veta, att älskling.. Det jag sa till dig på bussen, på väg hem från fruängen. Jag menade det verkligen. Jag älskar dig hjärtat.
Vendela Jasmine Führ, du är något av det finaste jag har.